Svensk ordbok 2009, webbversion

göra ifrå´n sig verb gjorde gjort, pres. gör gjor·de i|­från1ut­föra från början till slut tid.hon gjorde i­från sig arbetet på tre timmar○spec. om att ut­rätta natur­behov, särsk. om barn och djurvalpen gjorde i­från sig på en tidninggöra ifrån sig (ngt)sedan 15472ut­föra viss prestation hela laget gjorde bra i­från siggöra SÄTT ifrån sigsedan 1929